Folkrörelsen för medborgarlön (FFM) bildades 1999 efter att författaren Lasse Ekstrand gästat Lund och berättat om sina tankar om ämnet. Vi har sedan dess lagt grunden till ett nationellt nätverk av medborgarlönsintresserade.

Vi har anordnat och deltagit i seminarier och debatter och vi har knutit band med rörelser i näraliggande länder. Nämnas kan särskilt Vivant i Belgien samt Borgerlönsbevegelsen i Danmark. Inom ramen för Nordiskt Sommaruniversitet är flera av FFM:s medlemmar delaktiga i ett nordiskt medborgarlönsnätverk, där även forskning ingår som en viktig del.

Mål för framtiden är bland annat att verka för mer forskning om medborgarlön, att frågan diskuteras och diskuteras mer seriöst i politiska sammanhang och i pressen samt att ett lokalt experiment med medborgarlön kommer igång.

Grundtankar

Medborgarlön är en fördelning av samhällets resurser som ger varje människa ekonomisk grundtrygghet och därmed makt över sitt liv. Medborgarlön garanterar alla invånare en inkomst utan krav på motprestation.

Medborgarlön skulle främja en rättvis och solidarisk fördelning av samhällets resurser. Ett system med medborgarlön skulle befria alla som idag är bundna till arbetsgivare och fack eller utelämnade till myndigheters granskning för att få sitt uppehälle. Det är ett fördelningssystem som stärker och uppmuntrar människor istället för att socialt granska och kontrollera dem.

Genom att medborgarlönen garanteras alla, förebygger och motverkar den effektivt fattigdom. Ingen riskerar att falla utanför trygghetssystemet.

Alla skulle i högre grad än idag få ett gott ekonomiskt utgångsläge i
livet, oberoende av familjebakgrund. Medborgarlön skulle göra det möjligt att slopa stora delar av det otympliga bidragssystem som finns idag. Detta skulle i sin tur innebära en radikal minskning av penningslukande byråkrati. Staten skulle slippa ägna tid och pengar åt att till varje pris skapa sysselsättning som ska fungera endast som förevändning för att låta annars "sysslolösa" få ett uppehälle. Med medborgarlön skulle termen "arbetslös" förlora sin betydelse och sysselsättning skulle få möjlighet att spontant växa fram ur faktiska behov och intressen som finns hos befolkningen.

Medborgarlön skulle, genom att människor får större makt att forma sina liv, öppna möjligheter för mer meningsfulla arbetstillfällen än vad den gängse arbetsmarknaden kan erbjuda.

Om alla hade en medborgarlön som ekonomisk grund skulle de bli mindre sårbara för låga arbetsinkomster och snabba förändringar på arbetsmarknaden.

I en tid med varierande anställningsformer och krav på ständig
fortbildning skulle medborgarlön skapa en plattform att utgå ifrån och alltid kunna falla tillbaka på. Det är vetskapen om att man har en grundtrygghet som är det psykologiskt avgörande och det välbefinnande denna vetskap ger betyder lika mycket som det välbefinnande det faktiska utnyttjandet av denna frihet skulle ge.

Stress skulle bli ett frivilligt och inte påtvingat fenomen, vilket skulle ge förutsättningar för bättre folkhälsa.

En medborgarlön skulle främja en jämnare fördelning av lönearbete mellan dem som idag känner sig överarbetade och utbrända, och dem som är ofrivilligt utan lönearbete, eftersom arbetstagarna skulle få större ekonomiska möjligheter att påverka sin arbetstid. De som idag jobbar långa timmar mot sin vilja skulle därmed kunna lösgöra timmar till annat, vilket i sin tur skulle öppna nya arbetsmöjligheter för dem som vill lönearbeta mera, men vars möjligheter idag är små. En sådan frivillig arbetsdelning, och de vidgade möjligheterna till meningsfullt låglönearbete skulle utplåna ofrivillig "arbetslöshet".

Småföretagandet skulle få möjlighet att frodas då risktagandet skulle minska.

Människor skulle slippa skuldsätta sig för att studera och därmed få
större möjligheter att forma sin egen utbildning.

Var och en skulle få betydligt större utrymme att kunna utveckla sina egna specifika talanger och/eller intressen. Den tonvikt på teoretisk talang som finns idag skulle kunna balanseras så att praktiskt kunnande respekterades i lika hög grad. Dagens utbildningssystem piskar alla, oavsett förmåga, till att nå bästa resultat i teoretiska ämnen för att kunna tävla om bra utgångslägen på den allt trängre och kräsnare arbetsmarknaden, där det är de teoretiska kunskaperna som oftast belönas mest.

De vidgade möjligheterna till ett lugnare tempo skulle kunna leda till fler mötestillfällen, politiskt engagemang och ett vitalt kulturliv.

Konstnärlig verksamhet och allehanda upptåg och spektakel skulle främjas i den typ av samhällsklimat medborgarlön skulle möjliggöra. Färre människor än idag skulle känna sig så stressade att de inte finner något rimligt alternativ till "slit och släng" vad gäller alltifrån mat till kläder och annat i deras tillvaro. Medborgarlön skulle skapa förutsättningar för alternativa sätt att leva.

Möjligheterna för båda föräldrarna att vara hemma med sina barn och ta hand om hemmen skulle vidgas betydligt. Att fler barn skulle få möjlighet att träffa sina föräldrar oftare skulle motverka psykisk ohälsa både hos barn och vuxna.

Om bara en part i ett förhållande skulle ha en inkomst från ett lönearbete skulle inte detta innebära att den andre blev ekonomiskt beroende av den som arbetade utanför hemmet. Medborgarlön jämställer därför parterna i ett förhållande på samma sätt som den jämställer alla individer i samhället.

Hur man ska gå till väga för att införa medborgarlön rent praktiskt finns det olika lösningar på, men enas en majoritet om att den stig vi trampar på idag leder oss in i en allt trängre och otrevligare fålla, som det är bättre att lämna medan det ännu finns svängrum, så uppstår behovet av ett alternativ. Ett av de mest vittomfattande och genomgripande alternativen är medborgarlön.